Nutid i grönt: Mera NSlJ

Hej!
Lite mer plåtar från helgens promenad. Börjar bli lite väl grönt här och var.

[image]
En km väst om Åkers Styckebruk

[image]
Infartsförsignalen till Åkers Styckebruk från Byringe

[image]

[image]
I skogarna mellan åkers Styckebruk och Byringe

Fortsättning följer
/Mårten W

Betyder det här att lutningen är 123 m lång eller 1230 m? Jag ser att det står 123 men det verkar ändå märkligt att ange ett så udda tal.

Betyder det här att lutningen är 123 m lång eller 1230 m? Jag ser att det står 123 men det verkar ändå märkligt att ange ett så udda tal.

Står det 123 torde det betyda just 123m och inget annat. Och varför inte om nu lutningen är precis 123 meter lång?

Betyder det här att lutningen är 123 m lång eller 1230 m? Jag ser att det står 123 men det verkar ändå märkligt att ange ett så udda tal.

Vad jag lärt mej så är det 14 promille i 123 meter.

Mvh P-Å Lampemo

Det är inte så udda. Normalt när man gör linjeberäkningar så används betydligt fler siffror, projekteringprogrammet Inrail redovisar element och vinklar med synnerligen god noggranhet men i dokumentationen som det byggs efter "nöjer" man sig med redovisning med tre decimaler m,dm-cm-mm

Lutningsvisaren talar om en konstant lutning i 123 m, i denna tangeringspunkt följd av något annat element (vertikalkurva eller annan konstant lutning (dock med begränsning i lutningsförändring utan vertikalkurva, på bonnaskånska kallat knäck))

/ Tobias

Vertikalkurvor i skarvspår ska väl helst vara ett par skenlängder långa, eller hur?

Det är inte så udda. Normalt när man gör linjeberäkningar så används betydligt fler siffror, projekteringprogrammet Inrail redovisar element och vinklar med synnerligen god noggranhet men i dokumentationen som det byggs efter "nöjer" man sig med redovisning med tre decimaler m,dm-cm-mm

Lutningsvisaren talar om en konstant lutning i 123 m, i denna tangeringspunkt följd av något annat element (vertikalkurva eller annan konstant lutning (dock med begränsning i lutningsförändring utan vertikalkurva, på bonnaskånska kallat knäck))

/ Tobias

Jag har aldrig sätt någon "lutningsvisare" som visar vertikalkurva, finns det?. Jag har alltid trott att lutningsvisare står mitt i vertikalkurvan men visar värdet på den konstanta lutning som gäller efter vertikalkurvan. Det torde vara vara tillräcklig information för eldarens och förarens behov.

Lutningsvisaren på bilden är nog uppsatt innan Inrail användes...

/Leif

Låter troligt. Tack.

Lutningsuppgifterna härstammar säkert från de stakningsuppgifter som räknades fram INNAN finprojekteringen påbörjades. Fast så hette det säkert inte då. Vid stakningen bestod den blivande banan i planet endast av elementen raklinje och cirkulärkurva och i profil av horisontal eller konstant lutning (medlut eller motlut) i km-räkningens riktning. Mellan dessa profilelement fanns inga "mjuka övergångar" (vertikalkurvor) utan endast brytpunkter, på vissa håll kallade "knäckar". Med dessa uppgifter grovstakades banan.

Efter detta vidtog sedan finliret för att göra järnväg (eller väg) av stakningslinjen genom landskapet. Nu tillkom övergångskurvor mellan raklinjerna och horisontalkurvorna, vilket innebar viss inåtförflyttning av cirkulärelementen. I profilen lade man in vertikalkurvor mellan de raka profilelementen för att ta bort "knäckarna" i stakningslinjen.

Efter dessa senare uppgifter byggdes järnvägen, men banans lutningsuppgifter byggde säkert på grovstakningen!

För den som vill kasta ut AutoCad, Microstation, Kordab, Inrail eller vad alla moderna beräknings- och ritningsprogram heter kan jag rekommendera tex G F Waldenströms "Handbok i Stakning av Kurvor", Skogstyrelsens läroböcker i byggande av skogsbilvägar eller liknande "back to basic-litteratur". (Är detta en form av "reverse engineering"? :-) )

Vid stakningen bestod den blivande banan i planet endast av elementen raklinje och cirkulärkurva och i profil av horisontal eller konstant lutning (medlut eller motlut) i km-räkningens riktning.

Tja,man ska alltid läsa igenom sina egna inlägg innan de skickas. Då hade jag sett min egen groda ovan. Meningen borde lytt:

"Vid grovstakningen bestod den blivande banan i planet av endast raklinjer och i profil av horisontaler eller konstanta lutningar (som medlut eller motlut) i km-räkningens riktning." *rodnar något* :-)

Trevligt med dina bilder!
Gjorde en "fusk promenad" förra året med bil från Åkersstyckebruk till Eskilstuna och stannade på så många ställen utmed banan det bara gick.
Kul att följa banan som tyvär bara ligger där och växer mer och mer igen.
Tack för titten!

Tack!
Här kommer fortsättningen på promenaden. Vi gick från Läggesta till spårslutet strax före Stålboga. De ställen som var värst igenvuxna var en sträcka på ca en kilometer strax väster om Åkers Styckebruk och en sträcka på ungefär två kilometer alldeles väster om Byringe. Där behövdes långbyxor i sommarhettan.

Här är några bilder från Byringe-Stålboga:

[image]
Vid banken över sjön/träsket väster om Byringe.

[image]

[image]
Sth 90...

[image]
Skärning strax öster om Stålboga.

[image]
Kurvorna före Stålboga. Spåret är upprivet från bortre delen av bilden.

Här slutade promenaden och en vänligt parkerad bil tog oss till värdshuset i Malmköping för andra nöjen!

/Mårten W

Vilken treflig liten utflykt ni gjorde och intressant med bilderna. Det var några år sedan jag rörde mig längs banan sist och det är slående hur fort naturen sätter tänderna i en gammal järnväg. Jag har sett det på många håll, men man blir ändå förvånad.

Vi gick från Läggesta till spårslutet strax före Stålboga.

Jag kanske har missförstått något, men visst ligger linjen kvar på andra sidan Stålboga, via Ärla och nästan fram till Eskilstuna? Det är väl bara vid Stålboga som det har satts igång något projekt för att återställa området till tiden före järnvägens ankomst?

Men det kanske var en lagom portion slysafari för er i vilket fall och värdshuset lockade säkert... :-)

Jag har inte hört något annat än att det är just vid Stålboga som man tagit bort rälsen. Var där som sagt i somras och då låg den kvar på stationsområdet iallafall. På något ställe mellan E-tuna och Stålboga ska banvallen enligt uppgift vara sönderkörd av skogsmaskiner.
Sista biten fram till Svealandsbanan (ca150m) är också bortriven.

/ Micke