De första Z4:orna... och de sista. undringar. (Fordon: lok)

av Markus F, tisdag, juni 03, 2008, 14:32 (4186 dagar sedan)

Med anledning av SRJmf:s jubileum och bilderna på urtrucken så började jag fundera på våran därhemma. Tvåan i ordningen, UHB 703.

Då började jag fundera, vilka mer kan sägas är de "Första" Z4p?
Om man får anta att dessa maskiner utan kylarprydnad var först så kommer jag på fem stycken. SRJ 1, UHB:n, Böksholm, Skärblacka och NklJ 1. Var det i den ordningen eller hur tillerkades de? var det fler som sådes till privata företag? När kom kylarprydnaden?

Och så en grej i andra änden. Jag har för mig att jag hört om NKlJ 2 att den dels är den sista sportmodellen, dels är den enda sportmodellen som inte är multippel. Stämmer det?

En samling dumma frågor. Hoppas någon kar kloka svar.

Jaja... för protokollets skull då... "Hemma" är lokstallet i Skara. Och vad det loket egentligen ska ha för nummer vet jag inte.
Jag har hört Ms 3, UHB 307 och UHB 703. Jag säger munkforsarn.

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av Granis @, tisdag, juni 03, 2008, 15:00 (4186 dagar sedan) @ Markus F

Då började jag fundera, vilka mer kan sägas är de "Första" Z4p?
Om man får anta att dessa maskiner utan kylarprydnad var först så kommer jag på fem stycken. SRJ 1, UHB:n, Böksholm, Skärblacka och NklJ 1. Var det i den ordningen eller hur tillerkades de? var det fler som sådes till privata företag? När kom kylarprydnaden?

Dessutom räknas väl de två beställda av GJ men levererade först sedan SJ tagit över Gotlandsbanorna 1948 till "Urtruckarna"?

Och så en grej i andra änden. Jag har för mig att jag hört om NKlJ 2 att den dels är den sista sportmodellen, dels är den enda sportmodellen som inte är multippel. Stämmer det?

Ja.

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av Per Wirback, tisdag, juni 03, 2008, 18:26 (4186 dagar sedan) @ Granis

Då började jag fundera, vilka mer kan sägas är de "Första" Z4p?
Om man får anta att dessa maskiner utan kylarprydnad var först så kommer jag på fem stycken. SRJ 1, UHB:n, Böksholm, Skärblacka och NklJ 1. Var det i den ordningen eller hur tillerkades de? var det fler som sådes till privata företag? När kom kylarprydnaden?


Dessutom räknas väl de två beställda av GJ men levererade först sedan SJ tagit över Gotlandsbanorna 1948 till "Urtruckarna"?

Och så en grej i andra änden. Jag har för mig att jag hört om NKlJ 2 att den dels är den sista sportmodellen, dels är den enda sportmodellen som inte är multippel. Stämmer det?


Ja.

Jag vill minnas att bara SRJ 1 och UHB maskinen har kortare axelavstånd än de senare tillverkade, någon sorts "prototyp". Men det kanske är så att även fler lok tillverkades innan man kom på att det blev bättre om loket förlängdes någon meter.

Vad gäller slutet av Z4p serien så kommer Katrineforsloken in i diskussionen, förvisso någon sorts halvhybrider med förbered normalspårsbreddning inbyggd.

/Per

GJ 1 och 2

av Ante Svensson ⌂ @, tisdag, juni 03, 2008, 22:58 (4185 dagar sedan) @ Per Wirback

De två Z4p som beställdes av GJ och den första levererades till statliga GJ i april (har jag för mig), dvs ett par månader FÖRE SJ:s övertagande. Dock var det redan klart att banorna skulle övertas av SJ varför lokomotorna inte fick EJ märkning utan levererades i SJ mundering.

Dessa båda GJ-lokomotorer var precis som SRJ 1 och UHB kortare än senare Z4p. Det vär väl därför som de inte var helt idealiska, deras prestanda i linjetjänst var... sådär.

Ante

--
Ante

GJ 1 och 2

av Kurt Möller, onsdag, juni 04, 2008, 10:53 (4185 dagar sedan) @ Ante Svensson

Dessa båda GJ-lokomotorer var precis som SRJ 1 och UHB kortare än senare Z4p. Det vär väl därför som de inte var helt idealiska, deras prestanda i linjetjänst var... sådär.

Ante

Jassååå...?? Anledning/ar? Berätta mera!

GJ 1 och 2

av Robin Högberg, onsdag, juni 04, 2008, 11:53 (4185 dagar sedan) @ Kurt Möller

Dessa båda GJ-lokomotorer var precis som SRJ 1 och UHB kortare än senare Z4p. Det vär väl därför som de inte var helt idealiska, deras prestanda i linjetjänst var... sådär.

Ante


Jassååå...?? Anledning/ar? Berätta mera!

Alltså... Maskinernas prestanda vad det gäller dragkraft var (är) det väl inget fel på, drivlinan är ju exakt densamma... Däremot hoppar, nästintill galopperar, lokomotorn när man kommer upp i full fart (d v s 40 km/h) vilket medför att komforten inte är den bästa. Ändå är den bättre än vad den är på många av "sportarna" som har lös hytt. Att det sedan handlar om grader i helvetet, det är en annan femma...

GJ 1 och 2

av Ante Svensson ⌂ @, onsdag, juni 04, 2008, 13:51 (4185 dagar sedan) @ Robin Högberg

Prexis. Nu har jag inte papiren tillgängliga men jag vill minnas att man fann att dessa två lokomotorer (SJ 248-9) var mer lämpade i växling än i linjetjänst just p g a deras korta hjulbas. GJ:s tanke med loken var väl också främst att ersätta de gamla ångloken 1-3 från 1878 i hamnväxlingen i Visby. Det var ju först när "normala" Z4p kom till Gotland i början av 50-talet som man började arbeta med multipeldrift och andra sätt att erätta ångloken i linjetjänst. Ändå måste man säga att det är rätt fascinerande att GJ var så tidigt ute med denna typ av lokomotorer.
Ante

--
Ante

GJ 1 och 2

av Kurt Möller, onsdag, juni 04, 2008, 16:31 (4185 dagar sedan) @ Ante Svensson

Tack ska ni ha... Till Robin: Jag var med o körde salig 407, eller vadenhette, den som vi hade till låns på ULJ men sen inte hade råd att lösa in... Och den gick som ett strykjärn i spåret?

GJ 1 och 2

av Fredrik Lundström, torsdag, juni 05, 2008, 23:55 (4183 dagar sedan) @ Kurt Möller

Tack ska ni ha... Till Robin: Jag var med o körde salig 407, eller vadenhette, den som vi hade till låns på ULJ men sen inte hade råd att lösa in... Och den gick som ett strykjärn i spåret?

Kan de måhända bero på fordonens fjädring. I NJM har vi en Z49 som beter sig på ett sånt sätt i 40 km/h, trots att den går på helsvetsat spår med betongslipers. Kurvor blir rent av läskiga att åka i då känslan av urspårning är rätt uppenbar.

Däremot, den Z43 vi har, den går som ett stryckjärn i spåret, både i 55 km/h so är dess sth, och i 70, som är sth vid transport.

Även på sidospåren inne i Nynäsgård märks det tydlig skillnad i fordonens gångegenskaper.

Z49 har (rätt dåliga) snäckfjädrar, medan Z43 har (bra) bladfjädrar.

//Fredrik L, som har semester från urspårade Uppsalatåg, brinnande Y1:or och solkurvor de luxe

Pizzaracers

av Granis @, onsdag, juni 04, 2008, 20:10 (4185 dagar sedan) @ Robin Högberg

Däremot hoppar, nästintill galopperar, lokomotorn när man kommer upp i full fart (d v s 40 km/h) vilket medför att komforten inte är den bästa.

Har Du nån uppfattning om det därmed var stora problem att inte bara hålla pizzorna varma, utan även "kvar i kartongerna" när man, typ, med max hastighet skulle köra från Visby till Roma där hungrig stallpersonal väntade sedan de konstaterat att det var tomt i kylen och ingen hade tillgång till nån bil? Detta apropå detta med koplingar till nutid och vad vi försöker bevara på våra museibanor -även på fastlandet! :-)

/ L G

GJ 1 och 2

av Olle E, onsdag, juni 04, 2008, 22:29 (4184 dagar sedan) @ Robin Högberg

Alltså... Maskinernas prestanda vad det gäller dragkraft var (är) det väl inget fel på, drivlinan är ju exakt densamma...

Sånär som på kedjedrevet mellan axlarna utanför hjulen då :-)

GJ 1 och 2 - förkammardiesel?

av Sven Andersson, torsdag, juni 05, 2008, 09:42 (4184 dagar sedan) @ Robin Högberg

Huru var det med detta??

Var inte de första exemplaren av Z4 utrustade med en förkammardiesel (802?) med något sämre prestanda än 812-motorerna??
Dessa utbyttes senare till 812-motorer.

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av Ola Almquist @, Göteborg, tisdag, juni 03, 2008, 22:26 (4185 dagar sedan) @ Markus F

Då började jag fundera, vilka mer kan sägas är de "Första" Z4p?
Om man får anta att dessa maskiner utan kylarprydnad var först så kommer jag på fem stycken. SRJ 1, UHB:n, Böksholm, Skärblacka och NklJ 1. Var det i den ordningen eller hur tillerkades de? var det fler som sådes till privata företag? När kom kylarprydnaden?

Det är inte så enkelt. Frågan om oljekylarens placering kan kanske någon annan svara på, t.ex. Anders Jansson (Anders pdf ligger tydligen inte ute längre). Det fanns även normalspåriga industrilok av Z4-typ som saknade utvändig oljekylare, men de fick i några fall sådan monterad (flyttad dit?) i efterhand. Sedan fanns det Z49 av både Kalmars och Kockums tillverkning som fick utvändig oljekylare i samband med motorbyte/ombyggnad. Tyvärr vet jag inte så mycket om ombyggnaderna.

Några exempel på KVAB tillverkningsnummer (har inte tillgång till fler just nu):
60/1948 SRJ 1
61/1948 UHB Ms 3
62/1949 SJ Z4p 248
63/1949 SJ Z4p 249
81/1951 SJ Z4p 261
84/1951 SJ Z4p 264
87/1951 NKlJ 1
88/1951 Böksholms bruk
89/1951 Fiskeby AB, Skärblacka
99/1952 SJ Z4p 316
100/1952 SJ Z4p 317
103/1952 SJ Z4p 320
112/1953 SJ Z4p 331
118 - 132/1956 SJ Z4p 397 - 411
133/1956 NKlJ 2
181/1959 Katrinefors AB 1
182/1959 Katrinefors AB 2

Någon kan säkert fylla på. Var hela serien 60 - 112 Z4p/Z4t? Nummerserier Z4t 226 - 229, Z4p 230 - 232, 256 - 266, Z4t 307 - 310, Z4p 311 - 324, 327 - 331.

M.v.h.
Ola

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av John Thoweman @, onsdag, juni 04, 2008, 00:50 (4185 dagar sedan) @ Ola Almquist

En bra lista. Dock ett par smärre korrigeringar av några årtal (vilka bör motsvara leveransår):
Det ska vara 1947 för KVAB nr 60 (SRJ 1 "Urtrucken" ) samt 1948 för 62 och 63 ("Gotlänningarna" ).

KVAB 64-68 var div. andra industrilok.

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, juni 04, 2008, 15:49 (4185 dagar sedan) @ John Thoweman

En bra lista. Dock ett par smärre korrigeringar av några årtal (vilka bör motsvara leveransår):
Det ska vara 1947 för KVAB nr 60 (SRJ 1 "Urtrucken" ) samt 1948 för 62 och 63 ("Gotlänningarna" ).

KVAB 64-68 var div. andra industrilok.

Alldeles riktigt! Försök till komplett Z4p/t-lista...

60/1947 SRJ 1
61/1948 UHB Ms 3
62/1948 SJ Z4p 248
63/1948 SJ Z4p 249
69 - 71/1950 SJ Z4p 230 - 232
72 - 75/1950 SJ Z4t 226 - 229
76 - 78/1950 SJ Z4p 256 - 258
79 - 86/1951 SJ Z4p 259 - 266
87/1951 NKlJ 1
88/1951 Böksholms bruk
89/1951 Fiskeby AB, Skärblacka
90 - 93/1952 SJ Z4t 307 - 310
94 - 104/1952 SJ Z4p 311 - 321
105 - 107/1953 SJ Z4p 322 - 324
108 - 112/1953 SJ Z4p 327 - 331
118 - 132/1956 SJ Z4p 397 - 411
133/1956 NKlJ 2
181/1959 Katrinefors AB 1
182/1959 Katrinefors AB 2

Med reservation för att 105 - 107 kan vara år 1952 i stället (lämnade listan hemma).

M.v.h.
Ola

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av Markus F, onsdag, juni 04, 2008, 08:45 (4185 dagar sedan) @ Ola Almquist

60/1948 SRJ 1
61/1948 UHB Ms 3
62/1949 SJ Z4p 248
63/1949 SJ Z4p 249
81/1951 SJ Z4p 261
84/1951 SJ Z4p 264
87/1951 NKlJ 1
88/1951 Böksholms bruk
89/1951 Fiskeby AB, Skärblacka
99/1952 SJ Z4p 316
100/1952 SJ Z4p 317
103/1952 SJ Z4p 320
112/1953 SJ Z4p 331
118 - 132/1956 SJ Z4p 397 - 411
133/1956 NKlJ 2
181/1959 Katrinefors AB 1
182/1959 Katrinefors AB 2

Någon kan säkert fylla på. Var hela serien 60 - 112 Z4p/Z4t? Nummerserier Z4t 226 - 229, Z4p 230 - 232, 256 - 266, Z4t 307 - 310, Z4p 311 - 324, 327 - 331.

M.v.h.
Ola

Ah, det var belysande. Jag var helt övertygad att NKlJ 1 måste varit väldigt tidig, men av tillverkningsnumret framgår att den tillverkades en bra bit efter Z4p 256 som enligt anders Jansson var den första med oljekylare fram. Uppenbarligen var det nåt slags tillval då.

Så det fanns alltså 4 "urtruckar", SRJ 1, munkforsarn, och GJ 1 & 2.

Från SJ 230 får man väl anse att modellen fick sitt nuvarande utseende. Eller?

Tillverkningsnummer var i alla fall
Z4t 226- 229; 72-75 Z4p 230-232; 69-71, 256-266; 76-86, Z4t 307-310; 90-93 Z4p 311-324; 94-107 och 327 - 331 ; 108-112

Ja, jag har Anders Janssons Pdf:er. ok?

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av Stefan Skoglund @, Stenstorp, onsdag, juni 04, 2008, 02:09 (4185 dagar sedan) @ Markus F

Och så en grej i andra änden. Jag har för mig att jag hört om NKlJ 2 att den dels är den sista sportmodellen, dels är den enda sportmodellen som inte är multippel. Stämmer det?

En annan dum fråga:
vad är specifikt för sportmodellen ?
tillverkades den parallellt med den vanliga ?

De första Z4:orna... och de sista. undringar.

av Markus F, onsdag, juni 04, 2008, 08:31 (4185 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

I princip var de väl lika, de byggde i alla fall på samma grundkonstruktion. Det var ju utseendet då, och så att samtliga av SJ beställda sportmodeller hade utrustning för multippelkörning. Det kan ha varit något med fjädringen som skillde också.

Den "vanliga" om man så säger tillverkades ca 1950-53 och sportmodellen tillverkades 1955-56. Så svaret där blir nej.

Tidig Z4p på Ölands järnväg?

av Klas Blomberg @, Skövde, torsdag, juni 05, 2008, 15:30 (4184 dagar sedan) @ Markus F

I boken om ölands järnväg nämns ett fordon ÖJ 31, Kalmar verkstad tillverkningsnummer 30 från 1937, övertaget av SJ som Z4p 235, skrotat 1959.

Är detta en väldigt tidig Z4p, eller är det något annat som fick sådant litterta tack vara att det hade någorlunda motorstyrka? 2x40=80 hkr

Tidig Z4p på Ölands järnväg?

av Ante Svensson ⌂ @, torsdag, juni 05, 2008, 17:59 (4184 dagar sedan) @ Klas Blomberg

I början erhöll ett antal lokomotorer av inbördes olika typ littera Z4p p g a likartade prestanda. I SJ:s tidiga rapporter om inregistreringar av övertagna fordon hittar man flera Z4p byggda av olika tillverkare långt före de lokomotorer vi idag betecknar som Z4p ens var påtänkta. Så t.ex. ÖJ:s lokomotor.

Ante

--
Ante

Modernisering av tidig Z4p från Ölands järnväg?

av Carl-Erik Olsson @, 08, torsdag, juni 05, 2008, 22:20 (4183 dagar sedan) @ Klas Blomberg

I boken om Ölands järnväg nämns ett fordon ÖJ 31, Kalmar verkstad tillverkningsnummer 30 från 1937, övertaget av SJ som Z4p 235, skrotat 1959.

Är detta en väldigt tidig Z4p, eller är det något annat som fick sådant littera tack vare att det hade någorlunda motorstyrka? 2x40=80 hkr

I mitt ex av SJ Str 77 från 1/1 1954 står det om Z4p 235 visserligen tillverkare Kalmar 1937 och tj-vikt 14 ton likt senare Z4p, men om motorn står det 170 hk Ford. Kan detta i så fall ha varit en modernisering där man hade ersatt 2st 40hk, troligen Fordson traktormotorer (sidventilare för fotogen- eller bensindrift), med en för den tiden modernare motortyp, vad detta nu kan ha varit för någon? Bromssystemet verkar annars ha varit förhållandevis modernt med automatiskt verkande och direktverkande tryckluft med säkerhetspedal (dvs även för tågbroms?), men detta kanske också var en modifiering av SJ?
Någon som vet mer?
/undrar ofta frågvise CEO

RSS-feed av trådar
powered by my little forum