Hur fungerade egentligen bemanningen på en sån här ganska ensligt belägen bomanläggning. Satt det en person i den här torftiga kuren hela dagen och väntade på att tåget skulle komma eller bodde han en bit bort och ilade till kuren en kvart innan tåget förväntades dyka upp? Det måste väl ha funnits någon form av varningssignal inne i kuren så att vägvakten kunde få en viss tid på sig att fälla bommarna. Annars fanns väl risk för att han missade tåget(?)

Vägvakterna bodde oftast i närheten av plankorsningen, och kombinerade vägvaktsuppgiften med andra sysslor. Tjänstgöringen började enligt SJ vägvaktsinstruktion, 1959 års utgåva, minst 15 minuter före tågs normala passertid, och slutade tidigast 5 minuter efter denna tidpunkt. Lokalgodståg fick avgå från driftplats upp till 15 min före tidtabellstid, så för sådana tåg skulle vägvaktens tjänstgöring börja 30 minuter före förväntad passagetid. Efter tjänstgöringstidens början fick vägvakten inte lämna korsningen förrän tåget passerat. Och efter att vägtrafiken spärrats av fick vakten inte lämna "den plats varifrån vägskyddsanordningen manövreras". Vilket ju i fallet Blästorp norra egentligen var två platser! Andemeningen i bestämmelsen var förstås att vägvakten skulle stå utanför kuren, beredd att ge stoppsignal med signalflagga eller lykta om han exempelvis iakttog brand i tåget, varmgång, "farlig förskjutning av last", fastbromsning eller "svårt slag i hjul".

Vakten skulle också kolla att tåget hade med sig slutsignaler. Saknades sådana skulle vägvakten utgå från att vagnar gått loss, och hålla vägtrafiken avspärrad tills "eventuellt lossgånget fordon passerat korsningen eller hunnit hejdas". Och om tåget faktiskt passerat med slutsignaler skulle vakten visserligen genast släppa fram vägtrafiken, men kunde inte slappna av - tåget kunde ju tänkas backa för att t ex ta ny fart, och i så fall måste vägvakten vara beredd att åter spärra vägtrafiken

Vägvaktsinstruktionen innehöll inga exakta regler för hur vakten skulle avgöra när vägtrafiken skulle spärras, punkt 15:1 angav att "vägvakten skall se till, att uppehåll ej uppstår för tåg och att minsta möjliga uppehåll uppstår för vägtrafikanter".

Tågankomstsignal fanns på en del platser, men troligen inte vid Blästorp. Vakten förväntades nog hålla ögon och öron öppna och fälla bommarna i god tid.

Vägvakten skulle också hålla koll på att banan inte blev ofarbar, att obehöriga inte vistades på järnvägens område, anteckna registreringsnumret på bilar som skadade bommar eller kryssmärken, rapportera om föremål från tåg som skadade person eller anläggning.