Skånska vägskydd: Blästorp norra/norr (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving, Wednesday, February 23, 2011, 19:44 (4803 dagar sedan)

Tre kilometer söder om Hammenhög låg Blästorps hållplats. Enligt SJK-skriften Järnvägsdata öppnades den 1931, samtidigt som flera andra hållplatser tillkom som en motåtgärd mot busstrafiken.

Vid Blästorp fanns två vägkorsningar. När dessa bilder togs i november 1957 var det 1,2 kilometer mellan korsningarna, och de bevakades av separata vägvakter.

Här är några bilder från Blästorp norra, som hela tiden låg nästan 600 meter norr om hållplatsen:

[image]

Utrustningen är basal - kryssmärken, handmanövrerade fällbommar med fästen för lyktor. Inga fasta anordningar för signalering mot banan. Antagligen signalerade vägvakten under mörker med handsignallykta

[image]

Vägvakten har inte lyckats få upp den ena bommen helt

[image]

Bland bilderna från skånska vägskyddsanläggningar har jag inte sett många fällbommar av denna individuellt manövrerade typ. På någon plats fanns en svängbom på ena sidan av banan och en enkel fällbom av "Blästorpstyp" på andra sidan, för övrigt enbart mekaniska fällbommar eller svängbommar/grindar. Men på t ex Falkenbergsbanan var de vanliga, detta har Kjell Aghult skrivit om i Ånghwisslan

[image]

Bilden ovan borde vara tagen i riktning söderut; det är antagligen orienteringsmärket för hållplatsen som syns till vänster (triangeln, försedd med kattögon för att synas även i mörker)

[image]

Här syns ett av de primitiva fällbomsstativen, samt handtaget på bommen för att underlätta fällning.

Senast 1959 hade bommarna ersatts av automatiska ljus- och ljudsignaler

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Skånska vägskydd: Blästorp norra/norr

av Kjell Aghult @, Wednesday, February 23, 2011, 20:34 (4803 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Visst fanns det "lyftbommar" på falkenbergsbanan. Leif Elgh har ett foto på dem från Dal hlp/hp, i sin utmärkta FJ-bok.

Jag åkte f d FJ som tågfrälst gymnasist, sommaren 1959. Jag lyckades få sitta hos föraren. I Åstarpsjö fick de denna sista sommar sköta bommarna för alla tåg.
På något sätt fick jag "hjälpa till". Men jag lyfte i första bommen för snabbt, så att dess stödben studsade mot vägen (Klykstöd fanns inte). Medan jag lyfte andra bommen och den första "lugnade sig" körde tåget förbi. Jag fick inte glömma att till sist säkra bommarna med klinkorna!

Bemanning?

av Patrik E, Wednesday, February 23, 2011, 22:18 (4803 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hur fungerade egentligen bemanningen på en sån här ganska ensligt belägen bomanläggning. Satt det en person i den här torftiga kuren hela dagen och väntade på att tåget skulle komma eller bodde han en bit bort och ilade till kuren en kvart innan tåget förväntades dyka upp? Det måste väl ha funnits någon form av varningssignal inne i kuren så att vägvakten kunde få en viss tid på sig att fälla bommarna. Annars fanns väl risk för att han missade tåget(?)

Bemanning?

av Gunnar Ekeving, Wednesday, February 23, 2011, 22:39 (4803 dagar sedan) @ Patrik E

Hur fungerade egentligen bemanningen på en sån här ganska ensligt belägen bomanläggning. Satt det en person i den här torftiga kuren hela dagen och väntade på att tåget skulle komma eller bodde han en bit bort och ilade till kuren en kvart innan tåget förväntades dyka upp? Det måste väl ha funnits någon form av varningssignal inne i kuren så att vägvakten kunde få en viss tid på sig att fälla bommarna. Annars fanns väl risk för att han missade tåget(?)

Vägvakterna bodde oftast i närheten av plankorsningen, och kombinerade vägvaktsuppgiften med andra sysslor. Tjänstgöringen började enligt SJ vägvaktsinstruktion, 1959 års utgåva, minst 15 minuter före tågs normala passertid, och slutade tidigast 5 minuter efter denna tidpunkt. Lokalgodståg fick avgå från driftplats upp till 15 min före tidtabellstid, så för sådana tåg skulle vägvaktens tjänstgöring börja 30 minuter före förväntad passagetid. Efter tjänstgöringstidens början fick vägvakten inte lämna korsningen förrän tåget passerat. Och efter att vägtrafiken spärrats av fick vakten inte lämna "den plats varifrån vägskyddsanordningen manövreras". Vilket ju i fallet Blästorp norra egentligen var två platser! Andemeningen i bestämmelsen var förstås att vägvakten skulle stå utanför kuren, beredd att ge stoppsignal med signalflagga eller lykta om han exempelvis iakttog brand i tåget, varmgång, "farlig förskjutning av last", fastbromsning eller "svårt slag i hjul".

Vakten skulle också kolla att tåget hade med sig slutsignaler. Saknades sådana skulle vägvakten utgå från att vagnar gått loss, och hålla vägtrafiken avspärrad tills "eventuellt lossgånget fordon passerat korsningen eller hunnit hejdas". Och om tåget faktiskt passerat med slutsignaler skulle vakten visserligen genast släppa fram vägtrafiken, men kunde inte slappna av - tåget kunde ju tänkas backa för att t ex ta ny fart, och i så fall måste vägvakten vara beredd att åter spärra vägtrafiken

Vägvaktsinstruktionen innehöll inga exakta regler för hur vakten skulle avgöra när vägtrafiken skulle spärras, punkt 15:1 angav att "vägvakten skall se till, att uppehåll ej uppstår för tåg och att minsta möjliga uppehåll uppstår för vägtrafikanter".

Tågankomstsignal fanns på en del platser, men troligen inte vid Blästorp. Vakten förväntades nog hålla ögon och öron öppna och fälla bommarna i god tid.

Vägvakten skulle också hålla koll på att banan inte blev ofarbar, att obehöriga inte vistades på järnvägens område, anteckna registreringsnumret på bilar som skadade bommar eller kryssmärken, rapportera om föremål från tåg som skadade person eller anläggning.

Bemanning?

av Erik Andersson, Wednesday, February 23, 2011, 22:44 (4803 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Den där vägvaktsinstruktionen vore trevlig att få ta del av. Du skulle möjligtvis inte kunna mejla över den till mig?

Hälsningar Erik

Vävi?

av Gunnar Ekeving, Wednesday, February 23, 2011, 22:46 (4803 dagar sedan) @ Erik Andersson

Den där vägvaktsinstruktionen vore trevlig att få ta del av. Du skulle möjligtvis inte kunna mejla över den till mig?

Hälsningar Erik

nej, jag har inte skannat in den ännu:-) Men nu lägger jag Vävi (vägvaktsinstruktionen, SJ särtryck 114), bredvid skannern, så nästa gång jag får lite tid för inskanning kan jag förhoppningsvis lägga ut instruktionen till allmän beskådan

Vävi 1923

av QZGBT5, Wednesday, February 23, 2011, 23:19 (4803 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Den där vägvaktsinstruktionen vore trevlig att få ta del av. Du skulle möjligtvis inte kunna mejla över den till mig?

Hälsningar Erik


nej, jag har inte skannat in den ännu:-) Men nu lägger jag Vävi (vägvaktsinstruktionen, SJ särtryck 114), bredvid skannern, så nästa gång jag får lite tid för inskanning kan jag förhoppningsvis lägga ut instruktionen till allmän beskådan

Jag råkade vid en städning här hemma just idag hitta en Vävi med SJ särtrycksnummer 199. Den utkom från trycket den 23/5 1923 och gällande fr.o.m. den 1 juni 1923.

/Bengt

Vävi 1959 och Brovi 1936 nu tillgängliga

av Gunnar Ekeving, Thursday, February 24, 2011, 00:06 (4803 dagar sedan) @ QZGBT5


Jag råkade vid en städning här hemma just idag hitta en Vävi med SJ särtrycksnummer 199. Den utkom från trycket den 23/5 1923 och gällande fr.o.m. den 1 juni 1923.

/Bengt

Är det stora skillnader mellan 1923 års utgåva och vävi från 1959?

När jag hade skannern igång passade jag på att även läsa in de enskilda järnvägarnas brovaktsinstruktion från 1936. Brovakterna hade liknande uppgifter och befogenheter som vägvakterna, men dessutom hade de rätt att stoppa tåg för att ta upp personer som svårt skadats vid olycksfall och att bura in berusade personer som äventyrade säkerheten. Men den rätten kanske även vägvakterna hade tidigare? Man får antaga att brovakten låste in den farlige fylleristen i brovaktskuren och genast underrättade länsman.

Vävi 1923 + andra särtryck

av QZGBT5, Thursday, February 24, 2011, 00:39 (4803 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving


Jag råkade vid en städning här hemma just idag hitta en Vävi med SJ särtrycksnummer 199. Den utkom från trycket den 23/5 1923 och gällande fr.o.m. den 1 juni 1923.

/Bengt


Är det stora skillnader mellan 1923 års utgåva och vävi från 1959?

Jag vet faktiskt inte. Jag har knappt hunnit titta i den.

Just nu har jag ingen dator igång där kan koppla in scannern (SCSI-ansluten), men jag har en dator stående som jag skall försöka få igång. Isåfall kan jag skanna boken.

Jag hittade fler intressanta särtryck:

Särtryck 180: Antagningsbok. Personen som har haft boken antogs "såsom arbetare vid Dubbelspårsutbyggnaden Örebro-Hallsberg-Laxå" den 1 februari 1923. Avslutad den 29 februari 1924.

Samma person fick sedan denna:

Särtryck 180: Antagningsbok. Antagen "såsom arbetare vid Dubbelspårsutbyggnaden Örebro-Hallsberg-Laxå" den 1 mars 1924. Avflyttad den 31 december 1925.

Vidare dessa:

Särtryck 177: Allmänna bestämmelser för banarbetare gällande fr.o.m. den 1 april 1918.

Särtryck 177: Allmänna bestämmelser för banarbetare gällande fr.o.m. den 1 sept. 1919.

/Bengt

Skånska vägskydd: Blästorp norra/norr

av Kjell Aghult @, Thursday, February 24, 2011, 09:46 (4803 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Frågan är om någon manuell signalering till tågen alls förekom vid Blästorpskorsningen. Det skulle veterligen ha inneburit ett undantag från Säo och därmed stått i linjeboken. Så förekom vid tre grindbevakade korsningar Lärbro-Burgsvik: Nattsignal ofärgat sken från handsignallykta, dagtid ingen signal.

För Åstarpsjö (med mitt 'bomfällningsäventyr') stod rätt och slätt "signal mot banan saknas" i linjeboken.

Samma text fanns också för sex plankorsningar Falköping-Landeryd. Denna bana var ett nummer större än f d GJ och FJ: Snabbvagnståg med sth 95 km/h gick och hastigheten var inte nedsatt före korsningarna. Grindarna bara skulle vara stängda när tåget kom. V-signaler sattes dock upp ca 1955, redan före vägskyddens automatisering.

Vägvakterna var kollektivavtalsanställda på timlön, jfr platsvakterna i tråden om 'hlp'. De två grupperna hade t o m gemensamt avtal, Väg- och platsvaktsavtalet (Förkortat 'vakta'). Jag vill minnas att vägvakterna fick full timlön enbart för de 15+5 minuternas tjänst för varje tåg, annars ett slags (lägre) väntetidsersättning. Rätta mig gärna om jag minns fel! Den låga lönen gav alltmer rekryteringssvårigheter, behandlat förut i detta forum.

'Vakta' upphävdes 1972, då dess grupper fick statstjänstemannaanställning. Men i dess nyare form, med uppsägbarhet vid arbetsbrist.