Dalarnas smalspår (Bana)

av Leccinum versipelle @, Sunday, June 29, 2008, 01:06 (5752 dagar sedan)

Har Dalarna haft fler smalspår än dessa?

*BLJ
*DONJ
*Vintjärn-Åg-Hinsen
*Born-Engelsfors
*Hosjö-Backa
*Hästbanan vid Korså bruk
*Wäsman-Barken

Det fanns någon sådan industribana i Borlänge va? 750 mm?

Dalarnas smalspår

av Bengt Ö, Sunday, June 29, 2008, 01:24 (5752 dagar sedan) @ Leccinum versipelle

Har Dalarna haft fler smalspår än dessa?

*BLJ
*DONJ
*Vintjärn-Åg-Hinsen
*Born-Engelsfors
*Hosjö-Backa
*Hästbanan vid Korså bruk
*Wäsman-Barken


Det fanns någon sådan industribana i Borlänge va? 750 mm?


HFJ = Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar, 802 mm


Hälsningar/Bengt

Dalarnas smalspår

av Stefan Nilsson, Sunday, June 29, 2008, 02:05 (5752 dagar sedan) @ Bengt Ö

Har Dalarna haft fler smalspår än dessa?

*BLJ
*DONJ
*Vintjärn-Åg-Hinsen
*Born-Engelsfors
*Hosjö-Backa
*Hästbanan vid Korså bruk
*Wäsman-Barken

Det fanns någon sådan industribana i Borlänge va? 750 mm?


HFJ = Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar, 802 mm

Hälsningar/Bengt

Jepp, HFJ, med "föregångaren" SVJ. Sen Västra Utsjö-Sjöuhsen, Uddeholmsbolagets timmerbana söder om Malung, var inte den smalspårig? Sen tänker jag på Nyberget-Morgårdshammar, 600 mm, hästbanan Grängesberg-Hörken, 792 mm (eller om den nu var 802?), och så en hel del smalspår kring Ludvika väl, dit bl.a ett av loken från Glava Glasbruksbanan (750 mm) flyttades.

Dalarnas smalspår

av Ante Svensson, Sunday, June 29, 2008, 02:09 (5752 dagar sedan) @ Bengt Ö

Har Dalarna haft fler smalspår än dessa?

*BLJ
*DONJ
*Vintjärn-Åg-Hinsen
*Born-Engelsfors
*Hosjö-Backa
*Hästbanan vid Korså bruk
*Wäsman-Barken


Det fanns någon sådan industribana i Borlänge va? 750 mm?

HFJ = Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar, 802 mm


Hälsningar/Bengt

Du tänker på smalspårnätet runt Kvarnsveden. Om man nämner HFJ så bör man nog också nämna den tidiga formen SVJ samt föregångaren hästbanan vid Hörken i närheten av Grängesberg. Sen fanns ju Utsjö Järnväg som ju var lite udda... Och slutligen Näs-Morshyttan som är en liten bortglömd 891-bana i BLJ-land. Så det blir en del smalspår i Dalom!

Ante

Dalarnas smalspår

av Ante Svensson, Sunday, June 29, 2008, 02:13 (5752 dagar sedan) @ Ante Svensson

Om man ska vara riktigt petig så fanns ju dessutom 750 mm-banan Blötberget - Fredmundberg som det har funnits ett gäng artiklar om i Smalspårsfrämjandets tidning Smalspårigt, en tidning jag f ö kan rekommendera. Men detta är en ren industribana. Sen påbörjades en 802-bana i Nyhammar som väl aldrig kom igång(?).
Ante

Dalarnas smalspår

av Sune Nylén @, Sunday, June 29, 2008, 10:20 (5752 dagar sedan) @ Ante Svensson

Boken Historik över Sveriges Småbanor 1802 1865 av Ivan Bodstedt behandlar ett par sådana banor i Dalarna.Grängesberg Hörken och Vessman Barken.På sid 296 i BJ 22 finns bild över banan till Kvarnsveden från Borlänge.som gick på broar i Borlänge.Där finns också en hel del bildmaterial.:-) Sune

Dalarnas smalspår - hur...

av Kurt Möller, Sthlm, Monday, June 30, 2008, 01:02 (5751 dagar sedan) @ Sune Nylén

...är det, ligger Hällefors m omgivningar innanför Dalgränsen? Isåfall tillkommer alla 742-banorna DÄR; en hel hoper, sammanlagt trol. ett par-tre mil, delvis m lokdrift. Hällefors bruk hade rätt länge en massa 742 som internspår oxå; detta breddades till 802 då nya banan norrifrån var klar (1937 eller nåt sånt).

Dalarnas smalspår - hur...

av Bengt Österdahl @, Monday, June 30, 2008, 06:51 (5751 dagar sedan) @ Kurt Möller

...är det, ligger Hällefors m omgivningar innanför Dalgränsen?

Svar: Nej. Hällefors ligger i Västmanland.

/Bengt

Dalarnas smalspår - forts.

av Kurt Möller, Sthlm, Monday, June 30, 2008, 16:47 (5751 dagar sedan) @ Bengt Österdahl

Tack. Hällefors måste ha haft massor av interna smalspår, väl? Fast dom kunde väl inte mäta sej med Höganäs, förstås. Men ev nr 2 i ligan...? Eller nr 3 - Kvarnsveden måste haft ett par mil minst...

? ? ?

T ex Aspa bruk är inte riktigt jämförbart - ett enda (bra långt) transportspår fr skogen...

Smedjebacken nämns oxå här i tråden...

Dalarnas smalspår; Björnbergets gruvor-Jankviken (vid sjön Södra Hörken) I

av Christer Fredriksson @, Monday, June 30, 2008, 01:11 (5751 dagar sedan) @ Sune Nylén

Smalspårig rallbana Björnberget-Jankviken vid sjön Södra Hörken, spv 750 mm.

Banan Björnberget-Jankviken samt sjöfarten Jankviken-Hörks hamn samt FLJ spår
Hörks hamnen - Hörks station med tillhöriga anläggningar och inventarier
kallades i alla sammanhang enbart för "TRAFIKLEDEN BJÖRNBERGET - HÖRKS".

Gruvorna vid Björnberget-hamnen vid Jankviken vid sjön Södra Hörken, fvb med pråmar dragna av ångbåtar till hamnen vid Hörk där malmen omlastades antingen direkt eller via upplag på FLJ malmvagnar för avsändning från Hörk station, senare Silverhöjden, till bl.a.Domnarvet, Kloten, Köping fvb Karmansbo hytta och Oxelösund för export.

Banan går hela sin sträcka inom Dalarnas län, utom de sista ca 100 m samt med hamnpiren av träkistor och träöverbyggnad med spår inom Örebro Län.
Anledningen till att denna bana byggdes var oenighet mellan de stora gruvägarna till järgruvorna i Björnberget; Gravendals bruk med Strömsdals hytta och Gravendals valsverk, samt Fredriksbergs hytta, Karmansbo hytta, Hellsjö hytta samt Klotens AB.

Klotens AB ville sälja stora malmvolymer till Domnarvet och då så lång sträcka som möjligt på FLJ sträcka, medan de övriga vill frakta sin malm direkt på BJ till B:s Hörken fvb på SVJ till sina bruk samt även till Domnarvet, men då på BJ bana.

Denna konflikt resulterade i att Björnbergets Grufve AB började projektera för
smalspåriga elektriska banor från Gruvorna i Björnberget till BJ huvudlinje strax norr om B:s Grängesberg där ett lastspå planerades utläggas.
Ett annat alternativ som utreddes var linbana till stickspår vid B:s Grängesbergs station.

Klotens AB tröttnade på detta tjafs vid varje styrelsemöte, så man började
helt sonika bygga sin egen rallbana ned till Jankviken utan att meddela någon
annan. Dock lovade Klotens AB att även andra trafikanter fick använda sig av banan mot skälig taxa som fastställdes av Klotens AB.

Banan byggdes av Klotens AB personal 1883-84 och trafiken nedlades 1893 då
linbanan blev klar från Björnberget till ett stickspår vid B:s Grängesbergs
station.

Trafiken pågick endast under den tid på året då Hörkensjöarna var isfria.
Trafiken omfattade malm från Björnberget till Hörks hamn samt livsmedel och
byggnadsmateriel samt bränslen av olika slag från Hörks hamn till Björnberget,
dit landsväg då saknades. Resande och post förekom i båda riktningar och
omlastades vid Hörks station av FLJ personal.

Spårvidden var 750 mm, standard vid Klotens och övriga gruvor i Grängesberg,
vagnarna var tillverkade av Klosters AB och transporterades via Klosters bruks
egen transportled upp till station vid GDJ och via BJ och FLJ till Hörks station och till Hörks hamn fvb Björnberget.
Antalet vagnar var ca 10 st, de flesta sidtippande, men några flakvagnar fanns också, och några vagnar hade broms vid leverensen, och de övriga försågs med broms på FLJ verkstad i Kopparberg

Forts på Björnbergets gruvor-Jankviken (vid sjön Södra Hörken) II

av Christer Fredriksson @, Monday, June 30, 2008, 01:40 (5751 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

FORTS!

Banan byggdes av gammal järnräls som legat på BKJ och byggmästare under
banbygget var BKJ Banmästare. Det var även han som iordningställde rallbanan
inför varje seglationsperiod. Att banan byggdes med begagnad räls från BKJ
kan ses på det enda fotot vi har lyckats forska fram från banans sista tid, där växlarna är mycket långa för att vara 750 mm.
Banan och den rullande materielen bisiktigades inför varje trafiksäsong av
både BKJ banmästare samt FLJ banmästare i Grängesberg på uppdrag av FLJ Baningenjör i Kopparberg.

Trafiken pågick på så sätt att vagnsetten nedbromsades på den konstant lutande
banan från Björnberget ner till Jankviken och vägdes innan de tömde sin last i
pråmarna, vilka hade byggts av båtbyggare från Ostkusten vid Jankviken.
Pråmarna, det fanns 3 st avsedda för denna trafik, var så långa att de ej gick genom slussen vid Hörks kanal.Hamnen låg vid sjön Södra Hörken.
För denna trafik fick man använda Grefve Mörners(Stjernfors Ställdalens ägare)
gamla pråm för att kunna frakta malm till Hålldamman på SVJ för vidare
transporter till Strömsdal, Gravendal och Fredriksberg eller Hörkens hytta.
På uppgång så drogs vagnarna upp med häst som hyrdes in för hela
trafiksäsongen, utom för det första året då man avropade frakterna dagligen
nere vid Jankviken.

Uder de år banan var i drift, så inträffade endast en olycka, det var en
urspåring av ett vagnset, bestående av 3 st malmvagnar. Personal rekvirerades
från Grångesberg för att bärga dessa.

Personalen var inhyrd från Byggnadslaget vid gruvorna i Grängesberg och kallades då de kom till Björnberget för Transportlaget, som bestod av:
6-8 st malmlastare vid Björnbergets olika gruvor, 1 st vägare, 1 st bromsare, 2 st malmlossare vid Jankviken, 1 st kapten på ångbåten, 1 st skeppsgosse, 3 st pråmstyrare, 8 st malmlossare vid Hörks hamn, avlönade av Stins i Hörk på uppdrag av Klotens AB.

Vid banans nedläggning 1893, så såldes vagnarna till två olika gruvor i
Grängesberg och samma väg gick för rälsen. Denna gång skeppades materielen på pråm till Grängesbergs hamn och som gods på rallbanan upp till de köpande gruvorna.
Den kvarlämnade sleepersen samlades uppe vid Björnberget och användes som bränsle för att driva den därvarande ånglokomobilen för gruvdriften. El kom samtidigt från Hellsjö kraftstation, men då bara för belysning, elmotorer kom senare.

Banan hade 2 st sidobanor, dels till Pullero gruvor(då ägda av Kloten, senare
sålda till Sandviken) och dels till Snickargruvan mfl. gruvor, med ett större
antal stickspår till alla dessa smågruvor.

Uppe vid Björnberget fanns stickspår till bl.a. Långgruvan, Djupgruvan och
Hättgruvan.

Vid hamnen fanns bara ett spår ut på hamnpiren för lossning av malmen i pråmar
samt ett rakt stickspår, förlängning av linjen, för uppställning av vagnar samt lagring av diverse gods samt malm för senare transporter. Detta område är
idag husvagnsuppställning för sommargäster.

Hamnen vid Hörks revs ca 1898 då den var i mycket dålig kondition och
samtidigt borttogs hamnspåret från Hörks station, som hade saknat trafik de senaste 5 åren. Vid denna hamn omlastades även tackjärnet från Hällsjö hytta från 1875 till 1890 som till största delen hade Karmansbo hytta och smedja som
destination. Av hamnen finnes idag intet kvar då området har utfyllts i sjön för att skapa en större Camping.

Banan kan idag gås hela sträckan och banvallen är omsorgsfullt gjord med
stensatta kanter för att förhindra att ballastmaterialet försvann ut i den
omgivande myrterrängen, dock är det svårt att följa spåren vid de olika
gruvorna och stenkistorna finns kvar på ca 1,5 m djup ute i viken.

Dalarnas smalspår; Lekomberg, Iviken, Grängesberg, Blötberget,mfl

av Christer Fredriksson @, Monday, June 30, 2008, 02:24 (5751 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Vi skall väl inte glömma de olika spelbanorna som funnits från Lekombergs
gruvor, dels till sjön Wessman(fvb på järnvägspråmar till Nyhammar och Ludvika) och dels till SWB lastplats samt från Ivikens gruvor ned till SWB lastplats. Dessa spelbanor hade ofta helt olika konstruktion och funktioner.

Dessutom har det ju funnits större eller mindre smalspåransläggningar vid de
flesta gruvorna i Bergslagen för utfrakt av malm och gråberg. Dessa banor gick dels på marken och dels som bockbanor ut på gråbergstippar samt malmfickor och
malmtorg med malmlastningskajer, där vagnarna sköts för hand.

Grängesberg har haft ett mycket stort antal sådana utfraktsspår, de flesta
750 mm, både i dagbrotten och uppe vid lavarna och separeringsverken och
därifrån ut till malmtorgen, gråbergstipparna, malmfickorna, malmkajerna.

Större spåranläggningar i Grängesberg fanns vid:

Liljewalchs gråbergsspelbana till gråbergstipp
Cassels gråbergsspelbana till gråbergstipp
Karlgruvans rutschbana för malm ned till malmficka och malmkaj
Västra Ormbergs gruvor med Granlunds-, Cecilia-, Pickgruvorna till
Separeringsverket och gråbergstipparna samt malmlager och utlastningsfickor samt malmkajer och spår för att fylla gamla gruvhål med gråberg.
Lombergets gruvor med Änges- och Spelgruvorna samt separeringsverk,
utlastningskajer och malmupplag samt spår för att fylla gamla gruvhål med gråberg.
TGO anläggningar hade 750 mm spår ovan jord mellan Centralschaktet och
Jacobinaschaktet, samt även invid dessa båda schakt för materieltransporter, samt spår från sågen till Centralschaktet och Värmecentralen för transport av sågavfall och gruvtimmer från gruvan som användes som bränsle.

Bergslagsschaktet i Grängesberg hade även en elektrisk utfraktsbana, spv
750 mm, från anrikningsverkets gråbergsfickor och rund slamdammarna där slammet skrapades upp med skopa till sidtippande vagnar av Zeppelinar-typ,
dvs flata golv på höga mittståndare. Både gråberget och slammet
transporterades ut på den s.k. Nordpolen, dvs gråbergstippen, nu skogsbevuxen.

Loket var ett av de första el-loken från AB Magnet i Ludvika som hade köpts från Grängesbergs Grufve AB till Bergslaget 1928, vagnarna var 10 st och
inköpta från Orenstein & Koppel.
Banan nedlades 1954-55 och ersattes av lastbilstransporter, banan revs ca 1960.

Blötberget hade ett större internt smalspårsnät mellan de olika lavarna, verken och upplagsplatser samt malmfickor och kajer.
Dessutom anslöt banan från Fredmundbergets gruvor till detta spårnät, där en
hiss lyfte upp vagnarna på de bockbanor som förband alla anläggningar.

Kärrgruvan hade även den ett smalspårsnät från laven och fickorna fram till malmkajen vid FLJ lastplats Kärrgruvans sidospår.

Våghalsgruvan hade också smalspår från lavarna fram till anrikningsverket och
utlastningskajen.

Dalarnas smalspår; Smedjebacken

av Christer Fredriksson @, Monday, June 30, 2008, 02:44 (5751 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Vi skall inte glömma det mycket stora internspårsnät som fanns inom
Smedjebackens Valsverk med spår både till hamnarna och till järnvägsstationen
för omlastning till normalspår. Allt gods till och från Verket omlastades till
smalspåret och alla interntransporter skedde på smalspåret.

Dalarnas smalspår; Smedjebacken - ?

av Kurt Möller, Sthlm, Friday, July 04, 2008, 12:33 (5747 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Tack, CF. Varför står det ingenting om valsverkets spårsystem i Jv-data...????

Dalarnas smalspår - ett till?

av A.Svenson, Monday, June 30, 2008, 11:29 (5751 dagar sedan) @ Leccinum versipelle

Fanns det inte en bana från kalkbrotten NV Rättvik och ner till Siljans strand vid Vikarbyn/Sjurberg en gång i tiden?

Svenson
Reservdalkarl