Järnvägsvagnar (Fordon: vagnar)

av Christer Fredriksson @, onsdag, augusti 31, 2011, 19:25 (3235 dagar sedan)

Är det någon som har information om de vagnar, förmodligen bara smalspåriga, som har tillverkats i/av:
1. Lesjöfors Bruk
2. Bångbro Rörverk/Järnverk
3. Klosterverken
4. Arboga Mekaniska Verkstad? (Några person- och godsvagnar för WBJ/SmbJ, samt sidtippande boggievagnar för Grängesbergs Gruvor samt LKAB, men hur många till LKAB?)
5. Norbergs Mekaniska Verkstad
Förmodligen är det bara gruv- samt industribanevagnar.

Järnvägsvagnar

av Kurtan, onsdag, augusti 31, 2011, 19:33 (3235 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Förmodligen är det bara gruv- samt industribanevagnar.

Inte riktigt. Både Arboga och Norberg (tror jag) byggde lite åt KUJ!

Järnvägsvagnar

av Anders Nordebring @, onsdag, augusti 31, 2011, 20:15 (3235 dagar sedan) @ Kurtan

Förmodligen är det bara gruv- samt industribanevagnar.


Inte riktigt. Både Arboga och Norberg (tror jag) byggde lite åt KUJ!

Arboga mekaniska verkstad (men inte Norbergs mekaniska verkstad) byggde 1093-fordon, närmare bestämt åren 1879 - 1906 sammanlagt 105 N-vagnar.

Järnvägsvagnar

av Ante Svensson ⌂ @, onsdag, augusti 31, 2011, 21:02 (3235 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Är det någon som har information om de vagnar, förmodligen bara smalspåriga, som har tillverkats i/av:
1. Lesjöfors Bruk
2. Bångbro Rörverk/Järnverk
3. Klosterverken
4. Arboga Mekaniska Verkstad? (Några person- och godsvagnar för WBJ/SmbJ, samt sidtippande boggievagnar för Grängesbergs Gruvor samt LKAB, men hur många till LKAB?)
5. Norbergs Mekaniska Verkstad
Förmodligen är det bara gruv- samt industribanevagnar.

I fallet Klosterverken finns väl listor över BLJ:s godsvagnar där ett antal vagnar tillverkade av Klosterverken finns med. Klosterverken byggde NN-vagnar och jag undrar om inte det förekom även N-vagnar? Även vagnar litt I?

Ante

--
Ante

Järnvägsvagnar

av Kjell Friberg @, onsdag, augusti 31, 2011, 21:32 (3235 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Norbergs Mekaniska Verkstad byggde fyra åttaaxliga specialvagnar för Spännarhyttetrafiken år 1974 och ytterligare en mellan 1974 och 1979. De var en typ av djuplastningsvagnar där en skänk hängdes upp mellan långbalkarna.

Järnvägsvagnar

av Roger Lundberg @, onsdag, augusti 31, 2011, 21:59 (3235 dagar sedan) @ Kjell Friberg

En sån här
[image]

Järnvägsvagnar

av BJ, onsdag, augusti 31, 2011, 22:30 (3235 dagar sedan) @ Roger Lundberg

Oooo. Vilken bild!
Spännande vagn. Finns de kvar?
BJ

Järnvägsvagnar

av Roger Lundberg @, torsdag, september 01, 2011, 07:46 (3235 dagar sedan) @ BJ

Tack för visad uppskattning:-) , men jag har ju alldeles glömt av bildfakta:-|

Jag tog bilden vid ett tillfälle i januari 1981. Eftersom vi var extra tidiga med denna transport så skulle jag få vänta i Snyten. Transporten står parkerad cirka 5 km norr om Snyten, och jag fick gå en rejäl omväg för att inte sabba den fina snön i förgrunden:-D

Järnvägsvagnar

av Kurtan, torsdag, september 01, 2011, 01:12 (3235 dagar sedan) @ Roger Lundberg

Oj - 150 ton per vagn? Mera?

Lite fakta om järntransporter

av Roger Lundberg @, torsdag, september 01, 2011, 07:36 (3235 dagar sedan) @ Kurtan

Vagnarna vägde 50 ton
burkarna vägde 50 ton
å så 50 ton flytande järn
Under storhetstiden så bestod dessa tåg av T44 plus 4 vagnar med en total vagnvikt av 600 ton utspritt på 100 meter.

Innan dess så förekom det försökstransporter med lok litt T21 och betydligt mindre vagnar.

Transporterna skedde mellan Spännarhyttan (Kärrgruvan) och Surahammars bruk under sent 1970-tal och fram till tidigt 1980-tal.

Spännarhyttan, som var Nordeuropas modernaste, levererade en mycket hög stålkvalitet, som dessvärre inte var efterfrågad, och blev snabbt utkonkurrerade av utländska stålverk.

Lite fakta om järntransporter

av Kjell Aghult @, torsdag, september 01, 2011, 08:43 (3235 dagar sedan) @ Roger Lundberg

Transporterna skedde mellan Spännarhyttan (Kärrgruvan) och Surahammars bruk under sent 1970-tal och fram till tidigt 1980-tal.

Första transport gick 1974-03-11 och sista 1981-04-10. Jag var själv fjtkl för
Snyten första turen. Och har haft Roger i signaltelefonen där flera gånger.

Protesttåg mot nedläggningen

av Roger Lundberg @, torsdag, september 01, 2011, 09:16 (3235 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Aha!
Å 1980-10-11 så körde jag ett demonstrationståg till Stockholm, eftersom bygdens folk INTE! accepterade denna nedläggning utan synliga protester!!:-(

Demonstrationståget bestod av ca 6-8 passvagnar son drogs av T44 på Sträckan Norberg-Ängelsberg-Norberg, och Rc-lok på sträckan Äbg-Cst-Hgl-Cst-Äbg.

Lite fakta om järntransporter - och Fe...

av Kurtan, torsdag, september 01, 2011, 12:29 (3234 dagar sedan) @ Roger Lundberg

Tack!

Spännarhyttan, som var Nordeuropas modernaste, levererade en mycket hög stålkvalitet, som dessvärre inte var efterfrågad, och blev snabbt utkonkurrerade av utländska stålverk.

Låter egendomligt - bergsgubbarna brukar väl veta vad dom håller på med. Vem ägde hyttan?

Intressant, sånt här. Kan det ha varit nånting speciellt med hyttans infodring, så att dom inte fick fram alternativa smältor...?

Kan en liknande problematik ha spelat in och puffat på stålverksdöden i Bergslagen ö h t? Eller var småhyttorna helt enkelt för små bara?

Varför kunde ex.vis Långshyttan överleva så länge?

Lite fakta om järntransporter - och Fe...

av Christer Fredriksson @, torsdag, september 01, 2011, 14:01 (3234 dagar sedan) @ Kurtan

Har för mig att det var ASEA som var huvudägare samt Surahammars bruk.
Spännarhyttan var malmbaserad med inte Långshyttan under senare tider.
Spännarhyttan tog bl.a. malm mycket malm från Stråssa samt Ställbergsbolagets gruva utanför Filipstad (har glömt namnet just nu). Den senare malmen gick på jvg från Filipstad via Ställdalen - Frövi och upp.

Lite fakta om järntransporter - och Fe...

av Kjell Aghult @, torsdag, september 01, 2011, 16:09 (3234 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Ståltillverkningen i Surahammar gav ca 100 MSEK/år i förlust. En av Percy Barneviks första åtgärder som VD i ASEA var därför att lägga ned den. Ca 500 jobb försvann. Jag minns inte om dessa siffror även omfattade Spännarhyttan.

Lite fakta om järntransporter - Norbergs gruvor

av John Thoweman @, torsdag, september 01, 2011, 19:43 (3234 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Har för mig att det var ASEA som var huvudägare samt Surahammars bruk.
Spännarhyttan var malmbaserad med inte Långshyttan under senare tider.
Spännarhyttan tog bl.a. malm mycket malm från Stråssa samt Ställbergsbolagets gruva utanför Filipstad (har glömt namnet just nu). Den senare malmen gick på jvg från Filipstad via Ställdalen - Frövi och upp.

Ställbergsbolagets gruva utanför Filipstad som du nämner ligger i Nordmark och brukade benämnas Värmlandsberg.

Dessa gruvor var inte de enda som försåg Spännarhyttan med malm. Även det gruvsystem i Norberg som på slutet ägdes av just Surahammars bruk, bidrog med malm. Det var de sista åren främst Bondgruvan som via Mimergruvans lave och anrikningsverk levererade malmen från Norberg. Denna gruvförvaltning lades också den ned i samma skede som Spännarhyttans nedläggning.

Det kan ha varit ytterligare någon gruva som levererade till Spännarhyttan utöver de som nämnts, men jag minns inte på rak arm nu.

Lite fakta om järntransporter - och Fe...

av Långshyttan @, torsdag, september 01, 2011, 20:51 (3234 dagar sedan) @ Kurtan

Tack!

Spännarhyttan, som var Nordeuropas modernaste, levererade en mycket hög stålkvalitet, som dessvärre inte var efterfrågad, och blev snabbt utkonkurrerade av utländska stålverk.


Låter egendomligt - bergsgubbarna brukar väl veta vad dom håller på med. Vem ägde hyttan?

Intressant, sånt här. Kan det ha varit nånting speciellt med hyttans infodring, så att dom inte fick fram alternativa smältor...?

Kan en liknande problematik ha spelat in och puffat på stålverksdöden i Bergslagen ö h t? Eller var småhyttorna helt enkelt för små bara?

Varför kunde ex.vis Långshyttan överleva så länge?

Stålverket i Långshyttan lades ned 1982 om jag inte minns fel och var då ca 5 år gammalt (nya stålverket invigdes 1977). Däremot finns både varm- och kallvalsverk kvar än idag.

Lite fakta om järntransporter - och Fe...

av Kurtan, torsdag, september 01, 2011, 21:10 (3234 dagar sedan) @ Långshyttan

Smältes alltså inget jungfruligt järn alls i L-hyttan mellan 1971 (då gamla martinugnen släcktes, och jv-växlingen upphörde) och 1977?

Nya verket var väl ett elektrostålverk, specialbyggt för snabbstål till verktyg? Det var då namnet Kloster Speedsteel tillkom, eller hur?

Lite fakta om järntransporter - och Fe...

av m.sundström @, fredag, september 02, 2011, 19:33 (3233 dagar sedan) @ Kurtan

En smärre begreppsförvirring tycks ha insmugit sig i denna tråd: Spännarhyttan (i fortsättningen Spn) levererade aldrig stål utan i likhet med alla andra hyttor/masugnar var produkten /flytande/ råjärn som som i detta fall färskades till stål i Surahammars (i fortsättningen Shr) stålverk (som - om jag minns rätt - var av OBM-typ).
Shr-stålet höll hög halt av kisel (Si) och var avsett för Shrs tillverkning av elektroplåt för moderbolaget ASEAs generatorer och transformatorer. Efter nedläggningen övertogs denna tillverkning av Domnarvet som f.ö. under många år var delägare i Shr (tillsammans med British Steel). Domnarvet förser än idag Shr med denna kvalitet i form av bandrullar.
Problemet med Spn och Shr var väl helt enkelt att enheterna var alldeles för små.
Det är fascinerande att dra sig till minnes hur man i Spn t. o. m. började bygga ett gaseldat kraftverk som skulle utnyttja hyttgasen.
Apropå "jungfruligt stål" och Långshyttan har man väl där endast tillverkat "ojungfrulig" produkt där efter 1948 då hyttan nedlades.
Olle S

Lite fakta om järntransporter - och Fe...

av Kurtan @, fredag, september 02, 2011, 22:06 (3233 dagar sedan) @ m.sundström

Tack. Ursäkta att jag drar till med hytt-facksnack jag inte behärskar ordentligt... Men jag trodde att Martinprocessen (på senare år) även kunde vara baserad på malm....

Järnvägsvagnar

av Leo Getz, torsdag, september 01, 2011, 08:57 (3235 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Norbergs Mekaniska Verkstad tillverkade år 1942 två tankvagnar till Munkedals Bruk,för transport av sulfitsprit mellan bruket och Munkedals Nedre.
1946 levererade samma verkstad två liknande vagnar som användes för oljetransporter.Tankarna rymde 6 kubikmeter och var för smalspår 600mm.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum