Borttransport av rälsbuss

Harald Johansson var banmästare på Säröbanan, av hans barn har jag fått tillgång till några bilder.

Bilderna visar gaturäls på en SJ-vagnbjörn för att förlänga denna så att man kunde transportera Y6-orna från motorvagngaraget i Slottskogen till Göteborg södra hamnbana vid Packhusplatsen.
Detta lär vara den första transporten april 1964.

[image]

morrgan

Intressanta bilder. Kanske finns vagnen kvar att kunna användas den dag någon av rälsbussarna återimporteras från Liberia?

/ L G :-)

[img]http://i161.photobucket.com/albums/t238/morrgans/GSJ/GSJbuss-packhuspl.jpg[/img]

Till vänster en, vad det verkar, dansk lådvagn.

Sorglig syn då de stackars rälsbussarna inte vet sitt öde i Liberia,
men fina bilder på alla gamla klassiska bilar.
Rälsbussarna tippades ned i en grop efter avslutad tjänst i Liberia, sorgligt men sant:-( :-(

Jag tror att du (som vanligt) ska se över dina källor...

Det figurerade nytagna bilder här på forumet för något år sedan på fd. Y6 i Liberia halvt återtagen av naturen.

Huruvida det var den fd. restaurangen eller inte vill jag låta vara osagt, men jag kan iallafall lova att den inte låg i någon grop...

Källorna är sanna och kommer från lokförare som tjänstgjort på Lamco i Liberia,
rälsbussen/restaurangen som finns kvar är i så fall den enda.

Det är inte de förfärliga öden som de trä-hildingar som TGOJ körde iväg (ombyggda till motorredskap men med stora delen av karossen bevarad) vilka inte röntes någon nåd när de aktiva dagarna var över.:-(

Det ska ha förpassats iväg vid någon tipp-plats där lokalbefolkningen snabbt förintade kvarlevorna i jakt på ved och takplåt, utan någon som helst hänsyn till deras närmast relik-status av oss.:-P :-P

Har förekommit på bild men om någon har den, VISA DEN INTE !

en fundering bara då det gäller en Hilding, men i övrigt står jag lika frågande i ämnet:-) ;-) :-P :-D :-( :-) :-)

I ett nummer av den saligen avsomnade tidningen "JÄRNVÄGAR" fanns ett stort reportage från Liberia där Lokföraren Bengt Bjuvander(som för övrigt fick en Y:1 a med sitt namn)hos Ötraf tagit mycket fotografier när han bodde där och körde tåg. Omslaget på denna tidning pryds av en orange Yo:1 på en lång raksträcka i Liberia. Vet ej om det går att få tag i tidningen.

Sorglig syn då de stackars rälsbussarna inte vet sitt öde i Liberia,
men fina bilder på alla gamla klassiska bilar.
Rälsbussarna tippades ned i en grop efter avslutad tjänst i Liberia, sorgligt men sant:-( :-(

Nja... En av dem uppges förvisso ha hamnat i någon form av skrotdeponi efter att ha lämnat LAMCO-spåren. Enligt flera källor fick dock de andra ett fortsatt liv ett antal år, antingen som stationära restaurangvagnar eller som motortralla. Någon lär visst ha hamnat i en kåkstad.

Minst två vagnar blev restauranger. Den ena, som jag tidigare lagt ut bilder på står/stod långt från spåret, vid tillfartsvägen till Yekepa. Den andra stod vid järnvägsstationen, intill bussdepån. På klippet nedan från 1976 ser man taket på den, alldeles intill dussdepån med de gula bussarna.

[link=http://www.youtube.com/watch?v=5XGU9_Mg3QM]Yekepa 1976[/link]

Järnvägen återinvigdes i år, med nyrenoverade malmvagnar och nya lok. Yekepa har återigen blommat upp som gruvstad.

Harald Johansson var banmästare på Säröbanan, av hans barn har jag fått tillgång till några bilder.

Bilderna visar gaturäls på en SJ-vagnbjörn för att förlänga denna så att man kunde transportera Y6-orna från motorvagngaraget i Slottskogen till Göteborg södra hamnbana vid Packhusplatsen.
Detta lär vara den första transporten april 1964.

[img]http://i161.photobucket.com/albums/t238/morrgans/GSJ/GSJbuss-packhuspl.jpg[/img]

morrgan

Jag såg i boken om Säröbanan (-66-68) eller rättare sagt läste att man hade problem att frakta lokomotiven längs spårvägsnätets räler:-| .

Man fick enligt boken lägga extra ringar (?) på hjulen för att de inte skulle vila på flänsarna utan på de rätta ytorna.

Gällde inte det problemet för rälsbussarna och andra vagnar eftersom man ju bevisligen inte ahr anliga skenor på vagnbjörnen :-) ;-)

Självklart kanske för kännarna, men en ny fundering hos oss andra men ett antal intressanta bilder i alla fall:-) :-) :-D :-D

Jag såg i boken om Säröbanan (-66-68) eller rättare sagt läste att man hade problem att frakta lokomotiven längs spårvägsnätets räler:-| .

Man fick enligt boken lägga extra ringar (?) på hjulen för att de inte skulle vila på flänsarna utan på de rätta ytorna.

Vad var problemet ifall loken rullade på flänsarna istf på löpbanan under transporten på spårvägens spår?

Gällde inte det problemet för rälsbussarna och andra vagnar eftersom man ju bevisligen inte ahr anliga skenor på vagnbjörnen :-) ;-)

Jag antog att maan valt gaturäler (fast de ser inte ut som vanliga gatu-56) för att de är styvare och tillåter överhänget man behövde?

Självklart kanske för kännarna, men en ny fundering hos oss andra men ett antal intressanta bilder i alla fall:-) :-) :-D :-D

Jag såg i boken om Säröbanan (-66-68) eller rättare sagt läste att man hade problem att frakta lokomotiven längs spårvägsnätets räler:-| .

Man fick enligt boken lägga extra ringar (?) på hjulen för att de inte skulle vila på flänsarna utan på de rätta ytorna.

Vad var problemet ifall loken rullade på flänsarna istf på löpbanan under transporten på spårvägens spår?

Harald i raden nedanför har nog löst problemet att det nog inte var höjden utan bredden som gjorde att flänsen riskerade klämmas fast i gaturälen.
Sedan är det väl åsså så att vi till inte föraktliga delar okunniga i räls nu vet att det är skillnad på järnvägs-gaturäl och spårvägs-dito;-)

Gällde inte det problemet för rälsbussarna och andra vagnar eftersom man ju bevisligen inte ahr anliga skenor på vagnbjörnen :-) ;-)

Jag antog att maan valt gaturäler (fast de ser inte ut som vanliga gatu-56) för att de är styvare och tillåter överhänget man behövde?

Nog så rätt när argumentet förs på tal :-) ;-) :-D :-D

Självklart kanske för kännarna, men en ny fundering hos oss andra men ett antal intressanta bilder i alla fall:-) :-) :-D :-D

Sedan nämner boken (om Säro-banan) även att någon niding kluddrat ner ett ång-lokomotiv å det grövsta med bl.a. slagorden "Schnooa" men nu börjar vi vandra bort från Morrgans fina bildsvit med stormsteg så.....:-) ;-) :-D :-D

Sedan nämner boken (om Säro-banan) även att någon niding kluddrat ner ett ång-lokomotiv å det grövsta med bl.a. slagorden "Schnooa" men nu börjar vi vandra bort från Morrgans fina bildsvit med stormsteg så.....:-) ;-) :-D :-D

Det var ett lok som övernattade i Särö som dekorerades mycket omsorgsfullt med blomstermotiv. Bild finns här: http://www.sarokulturarv.se/?e=10036

Restaurangen som ligger i det gamla stationshuset heter Blomstermåla till minne av denna händelse: http://www.blomstermala.net/Blomstermala/HEM_BLOMSTERMALA.html

Vad var problemet ifall loken rullade på flänsarna istf på löpbanan under transporten på spårvägens spår?

Harald i raden nedanför har nog löst problemet att det nog inte var höjden utan bredden som gjorde att flänsen riskerade klämmas fast i gaturälen.
Sedan är det väl åsså så att vi till inte föraktliga delar okunniga i räls nu vet att det är skillnad på järnvägs-gaturäl och spårvägs-dito;-)

jo, det är nog anledningen, och det är lite försmädligt att jag inte tänkte på det! :-| Men bara för att krångla till livet ytterligare så ska ajg säga att det, i vart fall numera, i Sverige finns "spårvägsräl" både med smal och bred "rilla". Mina kollegor på spårsidan brukar tala om rälstyp Ri56, tror jag, med nån tilläggsbokstav.

En snabb goooogling:

Gbg Trafikkontorets materialpärm, se under "gatuspår"
http://www.tpu.tkgbg.se/tpu07/Parm_2/FLIK_3/-3501.pdf

Same, same but different, dvs samma som ovan fast som html, med klickbara länkar till rälritningar:
http://www.tpu.tkgbg.se/Parm_2/FLIK_3/-3501.htm

;-)

GATU 56 kallas den och det är en järnvägsräl. Den har använts vid SJ/BV/TrV sedan 1942 och kallades tidigare Phoenix 37. Det är troligen den som ligger på vagnbjörnen. Jag undrar varför den finns med i Trafikkontorets dokumentation för jag har aldrig sett den någonstans i stan. Men kanske ligger det några meter någonstans vid någon vagnhall.

GATU 56 kallas den och det är en järnvägsräl. Den har använts vid SJ/BV/TrV sedan 1942 och kallades tidigare Phoenix 37. Det är troligen den som ligger på vagnbjörnen. Jag undrar varför den finns med i Trafikkontorets dokumentation för jag har aldrig sett den någonstans i stan. Men kanske ligger det några meter någonstans vid någon vagnhall.

Javisst har du rätt, "Gatu56" är den gängse gaturälen för järnväg i Sverige. Vad huvudet tänkte men fingrarna inte skrev var ju Ri60-varianterna...

Tja, rältyper i Gbg har du nog bättre koll på, annars kan man ju ringa kollega A, L eller M på TK och fråga (jag har haft mera kontakt med TK än med GS genom åren och känner ingen där lika bra).

Jag gissar att L vet mer om sådant än M och att A vet mest..! :-)

Rälerna på vagnbjörnen är inte spårvägsräl utan gaturäl för järnväg. Nu är ju historien med med loket gammal (1911) så jag vet inte hur hjulprofilerna såg ut då, men numera är det i alla fall inte flänsens höjd som är problemet med järnvägshjul på spårvägsräler, utan dess tjocklek. Genom att lägga på bandjärn undvek man kanske att få ned den tjockaste delen av flänsen i rillan. Loktransporten kostade förresten 20 kronor har jag funnit i spårvägens godstransportjournaler:

[img]http://harald.nordius.se/bilder/GSJloktrpt.jpg[/img]

Spårvägsräl har smalare rilla än rälen på vagnbjörnen:

[img]http://harald.nordius.se/coppermine/albums/userpics/IMG_1735.jpg[/img]

Rälerna på vagnbjörnen är inte spårvägsräl utan gaturäl för järnväg. Nu är ju historien med med loket gammal (1911) så jag vet inte hur hjulprofilerna såg ut då, men numera är det i alla fall inte flänsens höjd som är problemet med järnvägshjul på spårvägsräler, utan dess tjocklek. Genom att lägga på bandjärn undvek man kanske att få ned den tjockaste delen av flänsen i rillan. Loktransporten kostade förresten 20 kronor har jag funnit i spårvägens godstransportjournaler:

[img]http://harald.nordius.se/bilder/GSJloktrpt.jpg[/img]

Spårvägsräl har smalare rilla än rälen på vagnbjörnen:

[img]http://harald.nordius.se/coppermine/albums/userpics/IMG_1735.jpg[/img]

Om man transporterade ånglok på spårvågsspåren undrar jag hur man klarade de skarpa kurvorna i gathörnen.
Från Karlsroplatsen kom första skarpa kurvan runt Linneplatsen, sedan hade vi Järntorget mot Parkgatan och så vidare mot Packhusplatsen, minst 6 st skarpa kurvor, korta 2 axliga ånglok gick nog bra men tenderloken transpoterade man nog inte på detta sätt.

tror morrgan

Det var det andra lok nr 5 som transporterades på spårvägsspåren. Det var ett fyrkopplat tanklok med 2,7 m hjulbas. Som jämförelse så hade de korta långedragsvagnarna 3 m hjulbas.

Av fotot ur godstransportjournalen framgår att transporten har gått från Jt (=Järntorget). Spårvägen hade ett stickspår i Järnvågsgatan och från det var det inte så långt till hamnspåren.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Borttransport av rälsbuss (Fordon: allmänt)

Dansk lådvagn

Dansk lådvagn

Dansk lådvagn

Dansk lådvagn

Dansk lådvagn

Dansk lådvagn

Rälsbussarnas öden

Rälsbussarnas öden