Deprecated: Function strftime() is deprecated in /customers/c/d/b/jvmv2.se/httpd.www/gamlaforum/inlagg.php on line 51 Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Re: Samtrafik Statens Järnvägar - Halmstad - Nässjö jvg men ändå inte

<< Till Järnvägsmusei Vänner

Gamla Järnvägshistoriskt Forum

Till (nya) Järnvägshistoriskt Forum >>

Åter till forumets huvudsida
Observera att detta forum är stängt för nya inlägg

Re: Samtrafik Statens Järnvägar - Halmstad - Nässjö jvg men ändå inte

av Christer Fredriksson torsdagen den 20 december 2007 Jöran Johansson: Samtrafik Statens Järnvägar - Halmstad - Nässjö jvg men ändå inte
Skribentens e-postadress

>Då HNJ öppnades för trafik den 20 december 1882 inleddes samtrafik med Statens Järnvägar, men samtidigt föreskrevs att inga HNJ-vagnar fick ingå på SJ nät och omvänt fick inga SJ-vagnar tas in på HNJ. Allt gods måste sålunda lastas om.
>Inte förrän den 16 november 1885, alltså efter närmare tre år, medgavs att 40 nylevererade HNJ-vagnar (N 151 - 170 och KN 171 - 190) fick gå i trafik på Statens järnvägar, men övriga var fortfarande utestängda.
>Jag förmodar att föreskriften återspeglar HNJ-bolagets dåliga ekonomi, som inte tillät att de gamla ålderdomliga vagnarna med träunderrede byttes ut mot moderna vagnar i snabbare takt. Men vad kan ha föranlett föreskriften att SJ-vagnar inte fick tas in på HNJ?
>/JöranOm jag jämför samma förhållanden enligt ovan med förhållandet mellan KHJ och Statsbanan (SJ), så fick ej:
SJ vagnar ingå å KHJ förrän banan godkänts för trafik med SJ vagnar, t.ex. rälstyp och vikt, skarvtyper, sleeperstyper och sleepersavstånd, växlars konstruktion, kurvradier, broars konstruktion, mm.
KHJ vagnar ingå på SJ banaor om konstruktionen ej var godkänd av SJ, det rörde sig bl.a. om bufertkonstruktioner- och typer, koppelkonstruktioner- och typer, bärfjäderkonstruktioner- och typer (inga vagnar med spiralfjädrar fick ingå på SJ banor, Thompssons springs), vagnar med vissa typer av hjulaxlar och hjulringar, vagnar med viss klen konstruktion av underredena (träunderreden var inget hinder i sig, det skulle bara vara stabila konstruktioner).
Man skall dessutom vara medveten om att det vid samtrafik alltid var noga med att vagnarna alltid skulle lastas på egen bana på banegna vagnar, såvida inte en redan inkommen främmande banas vagn kunde lastas i retur mot hemmabanan. Tomma främmande vagnar skulle snarast återlämnas. Dessutom togs alltid i beaktande hur långt den banegna vagnen skulle gå på främmande bana. Det kunde alltså förekomma att diskussioner uppkom om vilken banas vagnar som skulle användas om större och frekventa transporter förelåg.
Trafikstrukturerna kunde alltså påverka hur vagnar fick ingå å angränsande banorna, dvs vem skulle tillsläppa vagnar och hur länge var de borta från den egna trafiken, osv. Banorna hade alltså många frågeställningar att beakta och ta ställning till, och ingen ville ju släppa till mer än vad de ansåg sig behöva. Det kunde inte alltför sällan resultera i att ingen ville släppa till vagnar, varvid omlstning framtvingades och endast egna vagnar användes på den egna banan, enkel och rak logistik.
Vid KHJ uppkom ofta diskussioner med SJ om att KHJ vagnar var borta för lång tid på SJ, varvid vagnsbrist periodvis uppstod på KHJ, och KHJ då krävde att få använda SJ vagnar i stället i KHJ egen trafik. Detta godkändes ytterst sällan, varvid KHJ bestämde att KHJ vagnar under sådana förhållanden med högtrafik att KHJ vagnar endast fick lastas längst till en viss station, t.sx. Laxå, Finnerödja, Katrineholm, Motala, osv. Så snart tillräckligt med banegna vagnar hade anskaffats så upphörde dessa restriktioner.
Vid OFWJ fick alla vagnar ingå å Statsbanan så snart de hade överlämnats från entreprenören och reparerats samt besiktigats, dvs ombyggts från byggnadsvagnar av olika typer till trafikvagnar.
Vid FLJ gällde detsamma som vid OFWJ med tillägget att inga vagnar med spiralbärfjädrar fick ingå å Statsbanan, dessa måste först utbytas mot bärfjädrar av vanlig konstruktion.
/Christer Fredriksson


Hela tråden: