I min barndom på 50-talet talade både föräldrar och släkt om en anhalt när man menade ett litet ställe där tåget stannade vid behov. Då såg man för sig en liten plattform utmed spåret, en liten väntkur eller ett vind- och regnskydd samt en plåtstins. En plats utan personal men också utan sidospår, godsmagasin och sådant.

Däremot kunde man säga att en "riktig" station som avbemannats hade reducerats tll en "anhalt" även om stationshus och andra faciliteter stod kvar utan att användas.

Sade man hållplats gick tankarna till ett ställe där spårvagnar och bussar stannade.

Men å andra sidan - språket var antagligen olika beroende på var i landet man lyssnade. I mitt fall var det Stockholm söder med moder från Tornedalen och fader från Skärgården.

Samt lite OT. På den tiden skulle inte någon i min krets kommit på tanken att använda ordet "Tågstation". Ett tåg kom och gick från en "Järnvägsstation". Jag tror till och med att ordet "Tågstation" i en skoluppsats skulle ha väckt Svensklärarens irritation.